Bussbloggen
Det är mycket med bussar. I går kväll satt jag i en vänthall. Och väntade. Det är det man gör i vänthallar, det är det de är till för.
Jag väntade på en buss. Det var det flera som gjorde. Bland annat en kille som hade några problem.
1. Han hade mockasiner på sig. Ni vet, de med sandpapper som sula.
2. Han kunde inte sitta still.
3. Han kunde fan inte stå still heller.
4. Han verkade vara fysiskt oförmögen att lyfta sina fötter.
En för en är de normalt inga saker som jag stör mig över hävan på, men sammantaget.... oj oj.
Om jag dessutom säger att det var stengolv i vänthallen och bussen inte behagade anlända på utsatt tid, gissar ni hur jag kände mig.
Irriterad.
Så jag reste mig upp och skrek åt snubben:
ANTINGEN SITTER DU STILL ELLER SÅ LYFTER DU DINA FÖTTER NÄR DU GÅR! ANNARS SKA JAG SE TILL ATT DU INTE KOMMER KUNNA VÄLJA!
Killen satte sig skamset och förvånat ner, samtidigt som jag tog emot applåder, presenter, kontanter och repliker som "jag vill föda dina barn!"
Nej, så gjorde jag förstås inte. Jag satt kvar och läste min tidning och gav emellanåt mockasinpajsaren de mörkaste av alla mörka blickar. Och det var ingen som sa att de ville föda mina barn.
Sen kom bussen. Mockasinkillen missade den, eftersom han hade gått ut från vänthallen.
/ Micke
Jag väntade på en buss. Det var det flera som gjorde. Bland annat en kille som hade några problem.
1. Han hade mockasiner på sig. Ni vet, de med sandpapper som sula.
2. Han kunde inte sitta still.
3. Han kunde fan inte stå still heller.
4. Han verkade vara fysiskt oförmögen att lyfta sina fötter.
En för en är de normalt inga saker som jag stör mig över hävan på, men sammantaget.... oj oj.
Om jag dessutom säger att det var stengolv i vänthallen och bussen inte behagade anlända på utsatt tid, gissar ni hur jag kände mig.
Irriterad.
Så jag reste mig upp och skrek åt snubben:
ANTINGEN SITTER DU STILL ELLER SÅ LYFTER DU DINA FÖTTER NÄR DU GÅR! ANNARS SKA JAG SE TILL ATT DU INTE KOMMER KUNNA VÄLJA!
Killen satte sig skamset och förvånat ner, samtidigt som jag tog emot applåder, presenter, kontanter och repliker som "jag vill föda dina barn!"
Nej, så gjorde jag förstås inte. Jag satt kvar och läste min tidning och gav emellanåt mockasinpajsaren de mörkaste av alla mörka blickar. Och det var ingen som sa att de ville föda mina barn.
Sen kom bussen. Mockasinkillen missade den, eftersom han hade gått ut från vänthallen.
/ Micke
Kommentarer
Postat av: Linnea
Haha, underbart! Trodde ett tag att Mike has gone wiiiiild och knäckt killen. Det var lite skönt att du var mer suedi och bara tittade. Vi vet ju alla hur det kan gå om man blir upprörd och inte har någon som kan dra i jackärmarna.
Trackback