Hurra!

Erkan Zengin. Vilken lirare. Killen med full koll på logiken.
Så här: Hammarby och IFK Göteborg spelar bort sig själva och varandra från guldstriden. Erkan Zengin får tokspel på Blåvitts José Shaffer (utan c) och sparkar ner honom i slutminuterna. Argumentet: Shaffer (utan c) hade vid upprepade tillfällen sagt de spanska orden "puta madre" till Zengin.
"Puta madre" är inte särskilt snällt att säga. Det är vad man kallar en förolämpning. Zengin sällar sig till den exklusiva skaran som lurats att hämnas på ett relativt korkat sätt efter en förolämpning. Zidane är med där, till exempel.

Men det riktigt roliga i kråksången är att Zengin efter matchen säger:
- Jag frågade killarna i laget efteråt vad det betyder.

Han blir förolämpad så till den milda grad att han sparkar ner Shaffer (utan c), men vet inte vad argentinaren har sagt.

Nä. Inte så smart.



/ Micke

Som ni har sett, har Hurra firat hela dagen. Och tävlat. Frågan var vad Hurra firade. Svaren har fyllt mejlboxen, så mycket kan vi säga. Och gissningarna har varit många.
Mickes födelsedag, trodde en del. Icke, den var ju i somras. Premiären av "Over the Hedge", gissade någon på. Kvaltävlingen till Idol är slut? Linda Rosing och Unika partiets fantastiska 208 röster till riksdagsvalet? Eller Frank Zappas enda röst i samma val? Gais klubbstuga målas i blåvitt? Zlatans knodd?

Nej.

Det enkla och självklara svaret är förstås att Hurrabloggen fyllde ett år. Ett helt år. 22 september 2005 inleddes den spikraka färden mot toppen. Hur det började? Med ett enkelt Hurra.
Nu har ett år gått. Historia har skrivits och Hurra har tagit plats i det absoluta toppskiktet.
Nu kan vad som helst hända.

Ett jeanstest som fick Ebba att ta semester, en Kristinehamnsskildring som var så precis på pricken att Kristinehamnsborna själva blev avundsjuka, en konstapel som attackerade firmabilen så att polisstationen blev nedringd av ilskna hurrafans, en sekt som attackerade Hurra med hugg och slag och alla tillhyggen de kom åt, en pizza som Jonte specialbeställde, ett barmongo som Jocke omedelbart kom lysande överens med.

Och så Katten.

Ni förstår. Det är roligt nästan jämt. Särskilt på Hurrabloggen. Och nu firar vi. Med en tävling. Vad för tävling, frågar ni? En tävling om vad vi firar. Mejla till [email protected] om du tror att du har det rätta svaret.
Du kan vinna fina priser.

Jag har fått mejl. Ett gäng, faktiskt. Det är såna där spam, det ser jag ganska tidigt, eftersom de handlar om saker som de tror att jag har sagt att jag skulle kunna tänka mig att beställa men egentligen inte alls har känt att jag har haft något behov av.
Mejlen kommer från personer som har… inte så vanliga namn.
Desdemona Hollenbeck, Da Swatzell, Irmgard Schlabach, Avishag Cartwright, Dominga Horan, Borghild Carmona, Feliciano Vandenburg och Therapon Gundersen är de senaste.

Jag känner inte dem. (Även om Horan får mig att tänka på en galen irländsk präst som pajade ett maratonlopp och Vandenburg förstås för tankarna till en gammal Bajen-försvarare. När den galna prästen ville gå på maraton igen blev rubriken förstås ”Horan stoppas i maraton”. Men det är en parentes. Skulle kanske kört dubbla parenteser då? Hm. Ska fundera på det där till nästa gång.)

Men jag tycker att det är roligt att det där apoteket som skickar ut mejlen använder såna roliga namn. De kunde ju ha tagit lite vanligare namn som Smith eller Jones eller McHuckelberry. Men de valde - Therapon Gundersen.
Och tror att jag ska köpa nåt av honom.
Inte särskilt troligt, va? Jag köper inget av en snubbe som heter Therapon. Men om nästa mejl kommer från McHuckelberry så kanske jag funderar på det.



/ Micke

Det händer ju grejer. Och Hurrabloggen skriver inget. Men nu: ändring.
Steve "Krokodiljägarn" Irwin ("This is the most venomous animal in the world! And now it's my toy!") träffar en stingrocka eller tvärtom, tre fotbollsspelare bryter mot reglerna och blir hemskickade (nej, det var inte ett försök att statuera exempel. Ska man statuera exempel skickar man hem Fredrik Stenman.) , en snubbe vill ge folkpartiet mer uppmärksamhet och fixar det över förväntan. Och lite andra prylar, som bara skulle ta upp plats här.

Och när jag åkte hem såg jag den här bilden. Det kan vara jag, men visst ser det ut som ett stort urinprov i en tillyxad (till-lyxad, för er som inte förstod) behållare.




Jag vet inte vad ni tycker, men för mig kom tanken omedelbart: Det är kiss i flaskan.
Är jag ensam?
Om inte: Hur tänkte de? "Nu är det nog dags att försöka få folk att dricka kiss. Kan vi helt enkelt köra Fanta Urine? Fanta Kiss? Då blir det dubbeltydigt och bra också."
Och så är det nån chef som kommer in och säger: "Nej, vi kan inte börja med att få dem att dricka kiss. Vi måste lura dem lite först. Gör först ett test med nånting som ser ut som kiss. "
Inte så svårt, folk har druckit päron- och äppeljuice i alla tider. Blanda dem bara. Hur enkelt som helst.
Det är väl därför det kallas Fanta Free.
Nästa steg: Få folk att köpa en flaska och kissa i.

Då har vi Fanta Free på riktigt.



/ Micke

I går invigdes Debaser Medis. Nu kan man bland annat se spelningar från en biosalong. Lysande.

Men framför allt stod bob hund på scen igen. Och spelade "folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk."
Jag kan knappt prata om det.




/Jocke