Bara så att ni vet!

Jag åker på semester om ungefär en vecka, så då kommer mina inlägg att komma något mer sporadiskt än innan...



/ Jonte

Fixa dig

Jag hade tänkt att skriva nåt om killen som var så mycket hårdrock att det klassas som handikapp och att Ozzy (inte katten, den andre) också skulle kunna få ett intyg. Men så såg jag den här. Och den här gången uteslöt det ena det andra.





/ Micke

Vardagsirritation

Det finns en del saker jag irriterar mig på. En av de allra värsta är trådlös handsfree. En sån där skitlöjlig pryl som man sätter fast i örat för att kunna prata i mobiltelefon och samtidigt kunna rulla tummar utan att riskera att man fastnar i sladdar.
Och, men det här behöver jag knappast påpeka, nåt som stör mig ännu mer är när folk pratar i sin bluetooth-handsfree som sitter fast bakom örat och ändå står och håller i sin mobiltelefon. Hela grejen tappar liksom sin funktion då.
Och man ser skitlöjlig ut.

image298

Notera på kortet: Kamouflageutstyrsel, fulländad med hemslöjdad kniv och förmodligen likaledes hemslöjdad slida.
Och bluetooth-handsfree.

Jag antar att jakten inte var särskilt lyckad, eftersom jag tog kortet på McDonalds.

Men han hade lik förbannat kniv, så jag pixlade ansiktet lite.

Tony, Lemmy och Rudolfs flickvän

Tre minnesvärda stunder helgen vecka 23.

1. Tony Iommi sitter med sin uppochnervändakors-SG och lirar när jag kliver in i logen, tittar upp, ställer ifrån sig gitarren och berättar vänligt brittiskt bland annat om de klassiska albumen som skapades under a certain amount of drugs.
Jag: "What do you actually remember of those recordings??
Iommi: "Damn good drugs!"
Stor humor.

2. Lemmys stirrande blick och "hur fan tror du att det kändes? Testa att vakna upp med en död kropp bredvid dig." Som då och då och då övergick i gubbtorr brittisk humor.
Klassiskt.

3. Intervjuar hennablonda Scorpions-akrobaten Rudolf Schenker, 58, med hans tjugonåntingflickvän sittandes max en decimeter från honom i soffan.
Hela samtalet.
Hon är dock mest intresserad av att läsa en medhavd bok. Och efter att Motörhead har spelat i tio minuter på scenen bredvid logen säger Rudolf till sin högstövlade flickvän:
"Det där är alltså Lemmy".
Yoko Ono-regeln någon?

Nästan på listan: Udo Dirkschneider hänger backstage, strax någon meter från områdets bajamajor, och blir glatt fotograferad tillsammans med alla förbipasserande fans.
Ständigt med bajslådorna i bakgrunden.


/Jocke

Oväntat

Jag vet inte varför Bert, iklädd en svart peruk, besökte Sweden Rock Festival i går men han såg ut att trivas.
Kanske har detta med att göra att Sara Löfgren stod på scen som gothhårdrockare.

25696-297

/Jocke

Vafan?!

Nu känns det rätt bra att jag jobbade så jag inte kunde gå på den där 30-årsskivan som annars var rätt lockande. Förutom att jag fick fyllerapporter med ojämna mellanrum.

Men ni lär ju inte kunna undkomma allt om en viss match i de alternativa medierna följande dagar, så jag ska inte ödsla särskilt mycket text här på ert huvudsakliga media.

Jag ska bara skriva att jag tycker lite synd om Johan Elmander, som var på väg att få omdömet "Hysénklass" (Det handlar inte om ett hyfsat berömt uttalande efter en Italiensemester 1990). Hans insats kom liksom lite i skymundan.
Och att jag ibland är lite avundsjuk på Ekstrabladet, som kan skriva grejer som:

KÄNNER DU SKURKEN?
Han er dansker, men bor i Sverige og er skyld i, at landskampen blev afbrudt.
Ved du, hvem klaphatten er, så skriv til Ekstra Bladet.

Som jag skulle älska att göra så.

/ Micke