Mittinattenblogg

Snacket gick att Vesslan hade fest. När tillräckligt många snackat med mig om det, kände jag mig tvungen att förära festen med min uppenbarelse. Det gick som vanligt.
Folk flockades omkring mig, och jag fick knappt en lugn stund. Förrän jag flyttade mig från kylskåpet, där alla hade parkerat sina öl.

Ett besök på Kåren och ett på donken senare, visade det sig att festen hos Vesslan aldrig hade upphört, trots att alla hade gått därifrån. Tydligen hade festen fått ett eget liv och fortsatt att vara fest trots att ingen var där. Märkunderligt.

När jag meddelade att jag hade en Blogg att underhålla och därför var tvungen att kvista ifrån festen, visades en del sura miner. Festen visade dock aldrig någon sur min. De sura minerna som visades upphörde naturligtvis att visas när jag berättade vilken Blogg jag var tvungen att underhålla.
Särskilt Piff och Puff visade leenden större än sina egna ansikten när Hurrabloggen kom på tal.
En taxiresa med ett antal hjon och Sara-Britta senare är jag hemma i Hurra.

Den enda frågan som fortfarande är värd att ställa är:
Var är Jocke?



/ Micke

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback