Hurra!

Mamma, just arlandad från utomlands:
– Jag köpte ingen sprit åt dig i år. Du reser ju så mycket själv nu för tiden.

Hurrajocke:
– Nej, jag har ju inte fått i mig det jag fick förra året ens.

Bilden som nu rullar upp framför ögonen på er är givetvis hur min mamma, som har passerat 70, förra året kånkar hem en hel vagn med prydligt lådförpackad starksprit. Hur hon tvingas böta grova summor vid väskinvägningen och förnedrande försöker försvara flaskorna i tullen genom att dra en vals om kommande multipla sexpartyn i Ölme.
Allt för att glädja sin törsiga hårdrocksson.

Men bilden är falsk.
Då fick jag två liter Smirnoff (Jeff Hannemans och min favoritvodka). Hälften av spriten har jag sannolikt och sedvanligt generöst bjudit bort. Kvar i den ena literflaskan (den med gröna, smaksatt med äpple) är det numera cirka 30 centilter.

Jag har alltså fått i mig 70 centiliter av Jeff Hannemans favoritvodka under hela 2006, vilket motsvarar 1,9 millilter per dag. Det bör du jämföra genomsnittskonsumtionen för 2005 då varje svensk dagligen söp i sig nästan 40 milliliter starksprit (volym som en ganska småländsk snaps).  

Konstaterar att jag antingen är:
A) en absolutist som smygsuper.
B) en arbetsnarkoman.
C) ganska mongo.
D) alla tre alternativen, mest troligt.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den här nya statistiken som jag tagit fram.


/Jocke