Om norrländska vägar

Okej, det är halt ute. Och det är halt på vägarna också. Så om man inte bromsar i tid, kan det hända olyckor. Som det gjorde idag. Pump-bromsning hjälpte dåligt när det gällde att stoppa den vita firmabilens framfart.
Vad som hjälpte, var en V70.

Klok och ärlig som jag är (...), gick jag omedelbart ur bilen för att se till att jag stod upp när den våldsamme mannen skulle anfalla mig. Men jag glömde för ett ögonblick att jag var i Norrland. Föraren av V70:n klev långsamt ur bilen, när han märkte att jag hade gjort det. Det visade sig att han hade blåställ och att det var hans firmabil. Han var inte så våldsam heller.
– Äh, det verkar inte som det blev nåt, sa han med norrländsk grammatik.
För säkerhets skull byttes telefonnummer, och en lykta fattigare tog den vita firmabilen mig och Kott till skolan.

Sen åkte jag till Timrå.



/ Micke

Kommentarer
Postat av: Kött

Hade han varit stockholmare hade han studsat fjolligt ur bilen och slitit sitt backslickade hår och gråtit över den repade kofångaren.

Postat av: stockholm

hmpf.

2006-03-11 @ 03:11:28
Postat av: suratanten

Skulle precis skriva, att det var tur att det inte var i Stockholm. Fast jag hade en annan version.

2006-03-11 @ 17:34:38
URL: http://suratanten.blogs.se
Postat av: Micke

Jo, det var kanske tur att det inte hände i Sthlm. Och jag är nog inne på suratantens linje, tror jag. Även om jag bara gissar vad den går ut på.
För övrigt noterar jag att du har bytt färg (efter vårt inlägg?) och länkar till Hurrabloggen (efter vårt inlägg). Det tackar vi för.

2006-03-11 @ 19:09:21
URL: http://hurra.blogg.se
Postat av: Anonym

Å herregud, min Rolex!



(Nähä, inte hört den historian ... ) ;D

//Wendy Torrance

2006-03-11 @ 19:22:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback