Ja, det är dags
En del har undrat. Andra har ifrågasatt. Vissa har blivit förbannade, och några har bara varit nyfikna.
Är det inte dags att fortsätta med den där byteshandeln som började för ett tag sen? Jo, det är det. Som ni kommer ihåg, bytte jag ett blått gem mot en fotosession i ateljén där Mia jobbar.
Hyggligt byte, tycker jag. Men nu ska det bytas vidare. Den här gången handlar det om en exklusiv signerad idolbild på mig. Ni får till och med välja vilken bild. Klicka på bilderna om ni vill titta närmare.
Ge ert förslag på byte och vilken bild ni vill ha, så får vi se vad jag gillar bäst. Kommentera här, eller om ni är blyga; mejla till [email protected]
I potten alltså: En signerad bild på Hurra-Micke. Kom igen bara.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
/ Micke
Inte riktigt alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia. Men nästan.
Är det inte dags att fortsätta med den där byteshandeln som började för ett tag sen? Jo, det är det. Som ni kommer ihåg, bytte jag ett blått gem mot en fotosession i ateljén där Mia jobbar.
Hyggligt byte, tycker jag. Men nu ska det bytas vidare. Den här gången handlar det om en exklusiv signerad idolbild på mig. Ni får till och med välja vilken bild. Klicka på bilderna om ni vill titta närmare.
Ge ert förslag på byte och vilken bild ni vill ha, så får vi se vad jag gillar bäst. Kommentera här, eller om ni är blyga; mejla till [email protected]
I potten alltså: En signerad bild på Hurra-Micke. Kom igen bara.
1.
2. 3.4.
5. 6.7.
8. 9. 10.
11. 12./ Micke
Inte riktigt alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia. Men nästan.
Utvandrad bäver
Det är förmodligen ingen nyhet för trogna besökare att Hurrabloggen är innovativ och stilbildande. Bloggen är helt enkelt platsen där man snappar upp trender och händelser om man vill vara lite före alla andra.
Därför var den här historien om hotellbävern så klart ingen nyhet för er vana läsare.
Men ändå, nu har allså Ånges stolta gnagare anlänt Örebro.
/Jocke
Därför var den här historien om hotellbävern så klart ingen nyhet för er vana läsare.
Men ändå, nu har allså Ånges stolta gnagare anlänt Örebro.
/Jocke
Hjälp?
Okej, jag har ett litet problem. Eller problem kanske är fel ord. Det är mer ett irritationsmoment. På min fantastiska telefon finns det en liten spak som man använder för att glida mellan menyerna. Funkar kanon, spaken är väldigt följsam och gör precis som jag vill att den ska göra.
Så det är inte spaken i sig som är problemet. Problemet, eller irritationsmomentet då, är att det fanns en liten gummiplupp (eller plast eller vad det var) på spaken. Såhär:
Den vakne läsaren begriper snabbt att det inte är min telefon på bilden. Och att jag inte ansträngt mig skitmycket för att göra en perfekt rund cirkel. Men ni fattar på ett ungefär. Den där lilla orangea gummipluppen (eller plast eller vad det är) finns inte kvar på min telefon. Nu är det någon sorts urgröpt metallspak istället.
Och det är det som är irritationsmomentet. Det betyder nämligen att jag kommer att få stora blåsor på tummen efter att ha tryckt på och bläddrat med spaken.
Kan man kliva in hos telefonförsäljaren och kräva pengarna tillbaka? Eller har de såna gummipluppar (eller plast eller vad det är) som reservdelar? Eller är det nån som känner att ni vill bli av med gummipluppen? Hojta till i så fall, för jag vill ha den. Jag behöver den. Eller finns det någon annan lösning? Kan man tillverka en egen reservdel av kåda? Och i så fall, kommer det inte att kleta av sig på kläderna?
/ Micke
Dagens i-landsproblem sponsras av Bill Gates, som önskar att han inte var rikast i världen. Jag håller på dig, Bill! Du klarar det!
Så det är inte spaken i sig som är problemet. Problemet, eller irritationsmomentet då, är att det fanns en liten gummiplupp (eller plast eller vad det var) på spaken. Såhär:
Den vakne läsaren begriper snabbt att det inte är min telefon på bilden. Och att jag inte ansträngt mig skitmycket för att göra en perfekt rund cirkel. Men ni fattar på ett ungefär. Den där lilla orangea gummipluppen (eller plast eller vad det är) finns inte kvar på min telefon. Nu är det någon sorts urgröpt metallspak istället.
Och det är det som är irritationsmomentet. Det betyder nämligen att jag kommer att få stora blåsor på tummen efter att ha tryckt på och bläddrat med spaken.
Kan man kliva in hos telefonförsäljaren och kräva pengarna tillbaka? Eller har de såna gummipluppar (eller plast eller vad det är) som reservdelar? Eller är det nån som känner att ni vill bli av med gummipluppen? Hojta till i så fall, för jag vill ha den. Jag behöver den. Eller finns det någon annan lösning? Kan man tillverka en egen reservdel av kåda? Och i så fall, kommer det inte att kleta av sig på kläderna?
/ Micke
Dagens i-landsproblem sponsras av Bill Gates, som önskar att han inte var rikast i världen. Jag håller på dig, Bill! Du klarar det!
Jag mår dåligt
Okej, jag vet att jag verkligen inte borde. Men jag kan inte låta bli.
Tomas Ledin. Jag vet inte riktigt vad han tror om sig själv, men det kan inte stämma överens med vad jag tycker. I Aftonbladet får han frågan:
"Varför återanvänder du den ("Vi är på gång")?
– Jag tänkte att om Madonna kan sampla ABBA kan väl jag sampla mig själv.
Tjena. Jag vet inte vem av de artisterna han tror att han jämför sig med, men det är inte rätt. En person med lite självinsikt hade insett det. Men nu är Tomas Ledin inte bara en dålig artist, han lirar i samma självinsikt-liga som Dr. Alban.
Och ja, jag är smärtsamt medveten om att jag, vid ett visst alkoholintag och om Sverige får några framgångar i VM, löper en stor risk för att åtminstone nynna med i låten.
Markoolio, Uggla, GES: kom tillbaka. Allt är förlåtet.
/ Micke
Tomas Ledin. Jag vet inte riktigt vad han tror om sig själv, men det kan inte stämma överens med vad jag tycker. I Aftonbladet får han frågan:
"Varför återanvänder du den ("Vi är på gång")?
– Jag tänkte att om Madonna kan sampla ABBA kan väl jag sampla mig själv.
Tjena. Jag vet inte vem av de artisterna han tror att han jämför sig med, men det är inte rätt. En person med lite självinsikt hade insett det. Men nu är Tomas Ledin inte bara en dålig artist, han lirar i samma självinsikt-liga som Dr. Alban.
Och ja, jag är smärtsamt medveten om att jag, vid ett visst alkoholintag och om Sverige får några framgångar i VM, löper en stor risk för att åtminstone nynna med i låten.
Markoolio, Uggla, GES: kom tillbaka. Allt är förlåtet.
/ Micke
Till er som väntat
Ni som är skapliga på att räkna, har kommit fram till att alla kort inte har publicerats på bloggen. Korten på Micke saknas. Okej, det kom några smakprov förut, men de räknas nästan inte. Så för att det ska bli rättvist, måste vi slänga ut hans kort också.
Det finns åtminstone en person som tycker att Micke ska söka till nästa Top Model. Så finns det andra som tycker att han ska söka till helt andra ställen. Ett av alternativen är nog mer rätt än det andra. Hur som helst, här är korten. Mycket nöje.
/ Hurra
Inte riktigt alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia. Men de flesta.
Det finns åtminstone en person som tycker att Micke ska söka till nästa Top Model. Så finns det andra som tycker att han ska söka till helt andra ställen. Ett av alternativen är nog mer rätt än det andra. Hur som helst, här är korten. Mycket nöje.
/ Hurra
Inte riktigt alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia. Men de flesta.
Oansvarigt!
Den svenska VM-truppen är uttagen. 23 friska pojkar som ska representera Sverige i Tyskland i sommar. Flaggorna vajar i vinden och allt det där.
Har ingen större åsikt om vilka som blev uttagna. Bara en liten jämförelse som jag hörde på radio: Svennis skräll i den engelska truppen blev en 17-årig anfallare som inte spelat i någon högstaliga.
Lagerbäcks skräll blev en 22-årig mittback som heter Svensson.
Men när jag lyssnade på radio, fick jag också höra den svenska VM-låten. Som ni vet, är det Tomas Ledin som står bakom mästerverket. Med viss spänning bänkade jag mig vid radion (det där var inte sant, jag satt kvar vid radion och fick inte stänga av den) för att lyssna på VM-låten.
Det visade sig att det var en remix av "Vi är på gång". Den låten kom 1985. Nytt. Piggt. Fräscht. Innovativt.
Tomas Ledin.
Givetvis heter inte den nya versionen "Vi är på gång". Den har uppfinningsrikt nog döpts om till "Vi är på gång – VM 2006".
Jag skulle vilja säga att det inte är hans fel, utan fotbollsförbundet som har valt honom. Men jag kan inte skylla allt på det. Det måste vara hans fel. Även om det är oansvarigt av förbundet att välja honom för att göra VM-låten. Någon borde straffas. Och det borde inte vara alla svenskar. Om man tänker framåt, så kommer ju nämligen alla svenskar sjunga som fan på den där låten i sommar. Som om det inte gjorde tillräckligt ont redan, han måste pissa i såret också. Hjärntvätt och självtortyr. Markis de Sade stångar huvudet i väggen i sin grav. Eller nåt.
/ Micke
Har ingen större åsikt om vilka som blev uttagna. Bara en liten jämförelse som jag hörde på radio: Svennis skräll i den engelska truppen blev en 17-årig anfallare som inte spelat i någon högstaliga.
Lagerbäcks skräll blev en 22-årig mittback som heter Svensson.
Men när jag lyssnade på radio, fick jag också höra den svenska VM-låten. Som ni vet, är det Tomas Ledin som står bakom mästerverket. Med viss spänning bänkade jag mig vid radion (det där var inte sant, jag satt kvar vid radion och fick inte stänga av den) för att lyssna på VM-låten.
Det visade sig att det var en remix av "Vi är på gång". Den låten kom 1985. Nytt. Piggt. Fräscht. Innovativt.
Tomas Ledin.
Givetvis heter inte den nya versionen "Vi är på gång". Den har uppfinningsrikt nog döpts om till "Vi är på gång – VM 2006".
Jag skulle vilja säga att det inte är hans fel, utan fotbollsförbundet som har valt honom. Men jag kan inte skylla allt på det. Det måste vara hans fel. Även om det är oansvarigt av förbundet att välja honom för att göra VM-låten. Någon borde straffas. Och det borde inte vara alla svenskar. Om man tänker framåt, så kommer ju nämligen alla svenskar sjunga som fan på den där låten i sommar. Som om det inte gjorde tillräckligt ont redan, han måste pissa i såret också. Hjärntvätt och självtortyr. Markis de Sade stångar huvudet i väggen i sin grav. Eller nåt.
/ Micke
Rolig skylt på min tv
Den här skylten tycker jag är rolig.
Den handlar om ZTV. Det var ett fåtal som kunde se den, nämligen vi som var vakna vid två inatt och inte brydde oss om att byta kanal när vad det nu var för program tog slut. Nej, det var inte porr. Det var på ZTV. Den kanalen som nu blir TV 6 och ZTV, eller hur det nu funkar. Om det är nån som har koll, berätta det gärna. Annars lär vi väl märka det på nåt vis.
Men skylten var rolig. Och ja, jag vet att det kom en mer färgglad senare, som handlade om TV 6. Det blir nåt konstigt byte där, så jag blir tvungen att ändra mina kanalinställningar. Det är ett hårt liv jag lever, det är vi alla överens om.
Men jag tycker ändå att skylten var rolig.
/ Micke
Den handlar om ZTV. Det var ett fåtal som kunde se den, nämligen vi som var vakna vid två inatt och inte brydde oss om att byta kanal när vad det nu var för program tog slut. Nej, det var inte porr. Det var på ZTV. Den kanalen som nu blir TV 6 och ZTV, eller hur det nu funkar. Om det är nån som har koll, berätta det gärna. Annars lär vi väl märka det på nåt vis.
Men skylten var rolig. Och ja, jag vet att det kom en mer färgglad senare, som handlade om TV 6. Det blir nåt konstigt byte där, så jag blir tvungen att ändra mina kanalinställningar. Det är ett hårt liv jag lever, det är vi alla överens om.
Men jag tycker ändå att skylten var rolig.
/ Micke
Till er som är nyfikna
Många hurrav sig till oss angående Jocke. En del är nyfikna, och vill ser mer av de fina korten. Andra tycker att Jocke utklassar resten av Hurra som motiv på korten. Vissa spår honom en lysande karriär som modell. Oavsett vilken anledning ni har, vill vi givetvis ge er chansen att noggrant studera de makalösa korten på honom. Varsågoda.
/ Hurra
Alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
/ Hurra
Alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
Stoppa den missanpassade tonåringen
Tre saker jag inte hann i helgen:
Fotografera den marinerade flintastek utan förpackning som under fem minuter låg utslängd på Ica Nackstas golv.
Påskynda den gräsbrand som med hjälp av två engångsgrillar höll på att breda ut sig i den vackra miljonprogrammiljön och för en gångs skull göra de dagliga brandkårsutflykterna befogade.
Med all önskvärd tydlighet meddela den kraftigt missanpassade tonåringen utanför vardagsrumsfönstret, att han omedelbart måste upphöra med att åka med sin dvärgmoped på innergården.
/Jocke
Fotografera den marinerade flintastek utan förpackning som under fem minuter låg utslängd på Ica Nackstas golv.
Påskynda den gräsbrand som med hjälp av två engångsgrillar höll på att breda ut sig i den vackra miljonprogrammiljön och för en gångs skull göra de dagliga brandkårsutflykterna befogade.
Med all önskvärd tydlighet meddela den kraftigt missanpassade tonåringen utanför vardagsrumsfönstret, att han omedelbart måste upphöra med att åka med sin dvärgmoped på innergården.
/Jocke
En liten påminnelse
Det är många som hurrav sig och undrar var Jonte har tagit vägen: En del påstår till och med att de har glömt bort hur han ser ut. Så kan vi givetvis inte ha det. Därför kommer här några kort som ger en bra bra bild av Jonte. Varsågoda och njut.
/ Hurra
Alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
/ Hurra
Alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
Lite naket
Postat av: Joel
För lite naket är det ju också. Kanske krävs kreditkort för att få se de riktiga godbitarna?
Hej Jorma!
Nej, vi vill inte skinna våra läsare. Bilder på bloggen är gratis. När ni däremot beställer backdrops, får ni nog vara beredda på att öppna plånboken lite. Här kommer ett smakprov på lite naket.
Kortet är taget av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
/ Micke
PS: jag är rätt dålig på att dansa.
För lite naket är det ju också. Kanske krävs kreditkort för att få se de riktiga godbitarna?
Hej Jorma!
Nej, vi vill inte skinna våra läsare. Bilder på bloggen är gratis. När ni däremot beställer backdrops, får ni nog vara beredda på att öppna plånboken lite. Här kommer ett smakprov på lite naket.
Kortet är taget av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
/ Micke
PS: jag är rätt dålig på att dansa.
Idolbilderna klara för leverans
Här kommer, som utlovat, det första lasset av korten som Mia tog. Observera ordet "första". Det betyder att det kommer mer. Så var noga med att kolla Sveriges mest innovativa indiependent-blogg den närmsta tiden.
Det här är en belöning till våra trogna läsare. Samtliga idolbilder går givetvis att beställa från Hurra-shopen. Formaten är följande (måtten i centimeter):
Broschbild (2,5x2,5)
Bordsbild (20x30)
Ryggplatta (35x47)
Normal tavelstorlek
Ganska stor plansch (70x100)
Backdrop 300x500)
Varsågoda, här är korten. Håll till godo!
/ Hurra
Alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
Det här är en belöning till våra trogna läsare. Samtliga idolbilder går givetvis att beställa från Hurra-shopen. Formaten är följande (måtten i centimeter):
Broschbild (2,5x2,5)
Bordsbild (20x30)
Ryggplatta (35x47)
Normal tavelstorlek
Ganska stor plansch (70x100)
Backdrop 300x500)
Varsågoda, här är korten. Håll till godo!
/ Hurra
Alla korten är tagna av den kungliga Hurra-fotografen Mia.
Ett snabbt konstaterande
Femman visar Rocky ikväll. Skön rulle, på sitt sätt. Flera tusen klassiska scener. Skön musik och schysst story. Men det går väl knappast att säga att Sylvester Stallone är gjord av skådespeleri.
/ Micke
/ Micke
Genialt
Snart....
Som alla trogna läsare känner till, började jag förra veckan en byteshandel. Jag började med ett blått gem. Det är meningen att det till slut ska leda till en halvskaplig lya i Flen. Det första bytet blev långt över förväntan. Jag hade räknat med att jag skulle få en halv dosa snus, tre ex av gårdagens tidning eller i bästa fall en godispåse.
Men det bästa budet kom från Mia. Hon erbjöd sig att fota hela Hurra i en ateljé, så vi kan göra idolkort. Kanon, tänkte jag och slog till. I måndags ägde byteshandeln rum, och hon tog en hel massa kort. Jag förstår att ni är nyfikna, så därför får ni här en liten aptitretare innan det kommer ett helt gäng med bilder här på Sveriges ledande Nackstablogg. Se för allt i världen till att kika in på bloggen flera gånger idag. Det kommer att finnas fantastiska bilder.
Dagens smak
Okej, såhär:
Jag fick ett tips av Sebbe. Jalla drickyoghurt, sa han. Smak: Kärlek, sa han. Choklad, jordgubb och chili, sa han. Låter konstigt, smakar mumma, sa han.
Tips från Sebbe nonchar man inte hur som helst. Så jag testade säsongens smak: Kärlek.
Sebbe hade rätt. Taste of heaven.
Okej, jag vet. Om det smakar bra, fråga inte. Men eftersom jag sällan kan låta bli att undra, så undrar jag. Den liraren som satt och filosoferade ihop den smaken, vad gick han på? Vilken normal människa får för sig att mixa choklad, jordgubb och chili? Inte så många. Så jag har två teorier: Antingen hade han suttit i flera veckor och försökt lattja ihop en ny "Säsongens smak" utan att lyckas. Banan - lakrits, havre - ketchup, mjäll - kräfta. Och så vidare. Tills han sakta förvandlats till den galne vetenskapsmannen och helt enkelt gick loss på en gammal häxblandning. Märk upp alla smaker, och blanda på måfå. "Ah, den här smakar fint. Vad är det? Nej, det kan fan inte stämma. Bäst jag testar igen. Jo, tammefan... Choklad - jordgubb - chili. Känns som jag kommit till Olympen och fått dricka gudarnas nektar. Den blir det!"
Eller så var han bara ganska påtänd.
/ Micke
Jag fick ett tips av Sebbe. Jalla drickyoghurt, sa han. Smak: Kärlek, sa han. Choklad, jordgubb och chili, sa han. Låter konstigt, smakar mumma, sa han.
Tips från Sebbe nonchar man inte hur som helst. Så jag testade säsongens smak: Kärlek.
Sebbe hade rätt. Taste of heaven.
Okej, jag vet. Om det smakar bra, fråga inte. Men eftersom jag sällan kan låta bli att undra, så undrar jag. Den liraren som satt och filosoferade ihop den smaken, vad gick han på? Vilken normal människa får för sig att mixa choklad, jordgubb och chili? Inte så många. Så jag har två teorier: Antingen hade han suttit i flera veckor och försökt lattja ihop en ny "Säsongens smak" utan att lyckas. Banan - lakrits, havre - ketchup, mjäll - kräfta. Och så vidare. Tills han sakta förvandlats till den galne vetenskapsmannen och helt enkelt gick loss på en gammal häxblandning. Märk upp alla smaker, och blanda på måfå. "Ah, den här smakar fint. Vad är det? Nej, det kan fan inte stämma. Bäst jag testar igen. Jo, tammefan... Choklad - jordgubb - chili. Känns som jag kommit till Olympen och fått dricka gudarnas nektar. Den blir det!"
Eller så var han bara ganska påtänd.
/ Micke
Smakprov
Och det här är ändå bara början.
Hurra – ännu ett test!
Som alla andra bloggare så har jag Hiv-testat mig på ett av alla fantastiskt bra tester som florerar och underhåller på nätet. Gud så roliga dom är.
Resultatet blev negativt den här gången.
Man kanske kan få ett bättre resultat en annan gång.
/Jocke
Resultatet blev negativt den här gången.
Man kanske kan få ett bättre resultat en annan gång.
/Jocke
Sjukt rolig tant
Eftersom jag ändå är uppe så sjukt tidigt, så kan jag lika gärna blogga.
Den här artikeln tycker jag är kul. Inte att en 66-årig tant får sova en natt i häktet. Och inte att hon spöade några småkids (eller jo, det är rätt kul). Men hennes uttalande om händelsen är roligt:
– Helvetet bröt ut. Jag blev verkligen rädd. Jag brukar inte slåss så ofta.
"Jag brukar inte slåss... så ofta"?
Men det händer alltså att den gamla käringen lackar ur och får spel. När tjejen i tobaksbutiken inte hittar rätt tobak på en gång, kanske? Eller hakar hon på AFC Bournemouths firma på lördagarna? Tar ett par kalla på puben, kvistar iväg till Dean Court och kollar när laget torskar mot Scunthorpe och är med och möter upp det andra lagets firma efter matchen för ett litet slagsmål på en tvärgata? Och så står hon där, som en äkta engelsk tant med handväska i en hand, paraply i den andra och en murkla på huvudet, och kickar skinheads-stjärt med sina fotriktiga skor?
Eller spöar hon bara sin man när han tappar en tallrik i golvet när han diskar?
Jag kan inte låta bli att undra.
/ Micke
Den här artikeln tycker jag är kul. Inte att en 66-årig tant får sova en natt i häktet. Och inte att hon spöade några småkids (eller jo, det är rätt kul). Men hennes uttalande om händelsen är roligt:
– Helvetet bröt ut. Jag blev verkligen rädd. Jag brukar inte slåss så ofta.
"Jag brukar inte slåss... så ofta"?
Men det händer alltså att den gamla käringen lackar ur och får spel. När tjejen i tobaksbutiken inte hittar rätt tobak på en gång, kanske? Eller hakar hon på AFC Bournemouths firma på lördagarna? Tar ett par kalla på puben, kvistar iväg till Dean Court och kollar när laget torskar mot Scunthorpe och är med och möter upp det andra lagets firma efter matchen för ett litet slagsmål på en tvärgata? Och så står hon där, som en äkta engelsk tant med handväska i en hand, paraply i den andra och en murkla på huvudet, och kickar skinheads-stjärt med sina fotriktiga skor?
Eller spöar hon bara sin man när han tappar en tallrik i golvet när han diskar?
Jag kan inte låta bli att undra.
/ Micke
Jag överlevde
Okej, så här: Jag var i civilisationens vagga över helgen. På vägen upp stannade jag en stund i Mordor för den fabulösa fotosessionen som alla pratar om. Det gick naturligtvis hur bra som helst. Resultatet kommer på Hurrabloggen inom en snar framtid.
Sen fortsatte jag med den vita firmabilen upp till Sundsvall. Men jag åkte inte ensam. Frida följde med. Ungefär vid Gävle hade Frida tjatat så länge på att få köra, så jag gav efter. Jag var lite rädd i början, men hon klarade det bra. Så då var jag inte alls rädd.
Sen skruvade Frida upp volymen på radion. Och så började hon sjunga. Med väldig inlevelse. Och högt. Om jag inte var rädd förut så blev jag det då. Det var väldigt nära att jag hoppade ur bilen i Hudiksvall, kan jag säga. Men så kom jag på: Vad fan ska jag göra i Hudik? Så jag stålsatte mig och stod ut hela vägen till Sundsvall.
Nu är jag äntligen hemma i Hurra, och jag lever. Jag är väldigt tacksam för det.
Och om Frida sjunger för mig igen, så ska jag hämnas.
Genom att sjunga.
/ Micke
Sen fortsatte jag med den vita firmabilen upp till Sundsvall. Men jag åkte inte ensam. Frida följde med. Ungefär vid Gävle hade Frida tjatat så länge på att få köra, så jag gav efter. Jag var lite rädd i början, men hon klarade det bra. Så då var jag inte alls rädd.
Sen skruvade Frida upp volymen på radion. Och så började hon sjunga. Med väldig inlevelse. Och högt. Om jag inte var rädd förut så blev jag det då. Det var väldigt nära att jag hoppade ur bilen i Hudiksvall, kan jag säga. Men så kom jag på: Vad fan ska jag göra i Hudik? Så jag stålsatte mig och stod ut hela vägen till Sundsvall.
Nu är jag äntligen hemma i Hurra, och jag lever. Jag är väldigt tacksam för det.
Och om Frida sjunger för mig igen, så ska jag hämnas.
Genom att sjunga.
/ Micke
