Kör mig bara hem, omedelbart
Tors 02.55, efter en tretton timmar lång arbetsdag.
Taxichaufför:
– Bromma. Jaha, vilken väg vill du åka? Den billigaste eller den snabbaste?
Hurrajocke:
– Den snabbaste.
Taxichaufför:
– För man ju köra Essingeleden via Årsta eller ta Söderleden, över Centralbron?
Hurrajocke:
– Mm, ta den snabbaste.
Taxichaufför:
– Ja, det är nog att åka Centralbron och Söderleden för det blir bättre flyt med trafiken.
Hurrajocke:
– Mm, ta den.
Taxichaufför:
– Ja, för en del tycker ju inte det men jag tror det tar längre tid över Årsta. Krångla in där.
Hurrajocke:
– Mm.
Taxichaufför:
– Det börjar ljusna. Eller det blir ju inte så ljust. Vilket väder. Ska det bli så här i sommar struntar jag i semester. Gå ut med paraply och vänta på att det ska börja regna. Fy fan. Då går jag upp till chefen och säger att jag inte vill vara ledig.
Hurrajocke:
– Mm, kanske lika bra.
Taxichaufför:
– Ja, då jobbar jag i stället. Ingen idé att ta semester. Kan jag göra i höst i stället.
Hurrajocke:
– Mm.
Taxichaufför:
– Nej, jag ska inte störa. Du har jobbat och skriver sms.
Hurrajocke:
– Mm, jag är lite trött.
Tio sekunders tystnad.
Taxichaufför:
– Jaha, är du ny eller jobbar du dag annars? Jag har inte sett dig. Känner du x (<- - sätt in valfri kollegas namn här)? Han bor ju där borta, fast ännu längre bort. Han brukar alltid ta den här vägen. Första gången jag körde honom frågade jag vilken väg han ville ta och då sa han ta Söderleden och över Centralbron. Sen dess vet ja. Tar alltid den vägen när jag kör honom.
Hurrajocke:
– Mm.
Taxichaufför:
– Så nu kan du ju säga det nästa gång du åker att du vill att de kör Centralbron och Söderleden. Att den vägen är bäst.
Hurrajocke:
– Mm, kanon.
Fem sekunders tystnad.
Taxichaufför:
– Jaha, vad har du gjort i dag då?
Hurrajocke:
– Varit på matchen på Stadion bland annat.
Taxichaufför:
– Ja, det var visst mycket folk. Jag har inte sett det där men det verkar roligt tycker jag. Borde kanske ha tittat på matchen.
Hurrajocke:
– Mm.
Framme.
Taxichaufför:
– Då så. Då ska du få gå upp o sova. Men vi ses säkert fler gånger, jag brukar jobba den här tiden. Nu vet jag ju vilken väg du vill åka också.
Hurrajocke:
– Mm, det gör vi säkert …
I natt åkte jag med en annan chaufför. Han frågade inte vilken väg jag ville åka.
Han tog den andra.
/Jocke
Taxichaufför:
– Bromma. Jaha, vilken väg vill du åka? Den billigaste eller den snabbaste?
Hurrajocke:
– Den snabbaste.
Taxichaufför:
– För man ju köra Essingeleden via Årsta eller ta Söderleden, över Centralbron?
Hurrajocke:
– Mm, ta den snabbaste.
Taxichaufför:
– Ja, det är nog att åka Centralbron och Söderleden för det blir bättre flyt med trafiken.
Hurrajocke:
– Mm, ta den.
Taxichaufför:
– Ja, för en del tycker ju inte det men jag tror det tar längre tid över Årsta. Krångla in där.
Hurrajocke:
– Mm.
Taxichaufför:
– Det börjar ljusna. Eller det blir ju inte så ljust. Vilket väder. Ska det bli så här i sommar struntar jag i semester. Gå ut med paraply och vänta på att det ska börja regna. Fy fan. Då går jag upp till chefen och säger att jag inte vill vara ledig.
Hurrajocke:
– Mm, kanske lika bra.
Taxichaufför:
– Ja, då jobbar jag i stället. Ingen idé att ta semester. Kan jag göra i höst i stället.
Hurrajocke:
– Mm.
Taxichaufför:
– Nej, jag ska inte störa. Du har jobbat och skriver sms.
Hurrajocke:
– Mm, jag är lite trött.
Tio sekunders tystnad.
Taxichaufför:
– Jaha, är du ny eller jobbar du dag annars? Jag har inte sett dig. Känner du x (<- - sätt in valfri kollegas namn här)? Han bor ju där borta, fast ännu längre bort. Han brukar alltid ta den här vägen. Första gången jag körde honom frågade jag vilken väg han ville ta och då sa han ta Söderleden och över Centralbron. Sen dess vet ja. Tar alltid den vägen när jag kör honom.
Hurrajocke:
– Mm.
Taxichaufför:
– Så nu kan du ju säga det nästa gång du åker att du vill att de kör Centralbron och Söderleden. Att den vägen är bäst.
Hurrajocke:
– Mm, kanon.
Fem sekunders tystnad.
Taxichaufför:
– Jaha, vad har du gjort i dag då?
Hurrajocke:
– Varit på matchen på Stadion bland annat.
Taxichaufför:
– Ja, det var visst mycket folk. Jag har inte sett det där men det verkar roligt tycker jag. Borde kanske ha tittat på matchen.
Hurrajocke:
– Mm.
Framme.
Taxichaufför:
– Då så. Då ska du få gå upp o sova. Men vi ses säkert fler gånger, jag brukar jobba den här tiden. Nu vet jag ju vilken väg du vill åka också.
Hurrajocke:
– Mm, det gör vi säkert …
I natt åkte jag med en annan chaufför. Han frågade inte vilken väg jag ville åka.
Han tog den andra.
/Jocke
Ganska konstig tant
Ja, så jag hade gjort mina ärenden på systemet och så. Tänkte glida in på min lokala Ica-butik och köpa de drogerna som systemet inte har i sortimentet. Snus och cola. Det går på rutin, tills man kommer till kassan. Där kan vad som helst hända.
I dag hittade jag en kassa med väldigt kort kö, det var bara en gammal kärring som stod där. Fem-sex varor i famnen eller nåt. Sweet, tänkte jag. In-and-out. Tanten lassar upp sina prylar på bandet. Och går iväg till tidningsstället. Inte för att ta tidningarna, utan för att hämta en påse med bröd som hon lagt där. Lägger upp den på bandet, och går tillbaka till tidningsstället. Nån konstig grönsak som jag inte vet vad den heter. Och så till tidningsstället igen. Där finns det tre paket kaffe också.
Jag börjar tycka att det är en rätt märklig tant. Jag har rätt. När hon har hämtat kaffet, promenerar hon iväg till leksakshyllan på andra sidan kassan. Inte för att köpa en knallpulverpistol, utan för att hämta kiwi och en mango. Och så går hon en gång till, och kommer tillbaka med en påse med potatis och en gul lök.
Det är ganska uppenbart att den här tanten inte gillar varukorgar så mycket. Hon hämtar hellre en grej i taget, och placerar ut prylarna nära kassan. Men eftersom hon verkade skapligt senil (det framgick med all önskvärd tydlighet när hon ville betala med kortet och varken kom ihåg koden eller förstod vilken knapp hon skulle trycka på) kan det ju bli rätt spännande när hon börjar leta efter sina varor. Lite som en skattjakt, fast helt utan karta och nästan utan mål.
Men vad som verkligen grämer mig är att jag inte såg tanten tidigare. Okej, då hade jag kunnat undvika att ställa mig i samma kö som henne (fast det hade jag nog gjort ändå, för att inte missa nåt) men framför allt så hade jag fått se hennes blick när hon gick ut på sitt lilla äventyr. Hon måste ha njutit hela tiden av att trippa iväg och lägga en vara efter en annan på utvalda ställen i affären. Och så trippa tillbaka för att hämta fler. Som att titta på en hamster som samlar och går igenom en labyrint samtidigt. Fast i lite större format, om man säger så.
Det hade jag velat se.
/ Micke
I dag hittade jag en kassa med väldigt kort kö, det var bara en gammal kärring som stod där. Fem-sex varor i famnen eller nåt. Sweet, tänkte jag. In-and-out. Tanten lassar upp sina prylar på bandet. Och går iväg till tidningsstället. Inte för att ta tidningarna, utan för att hämta en påse med bröd som hon lagt där. Lägger upp den på bandet, och går tillbaka till tidningsstället. Nån konstig grönsak som jag inte vet vad den heter. Och så till tidningsstället igen. Där finns det tre paket kaffe också.
Jag börjar tycka att det är en rätt märklig tant. Jag har rätt. När hon har hämtat kaffet, promenerar hon iväg till leksakshyllan på andra sidan kassan. Inte för att köpa en knallpulverpistol, utan för att hämta kiwi och en mango. Och så går hon en gång till, och kommer tillbaka med en påse med potatis och en gul lök.
Det är ganska uppenbart att den här tanten inte gillar varukorgar så mycket. Hon hämtar hellre en grej i taget, och placerar ut prylarna nära kassan. Men eftersom hon verkade skapligt senil (det framgick med all önskvärd tydlighet när hon ville betala med kortet och varken kom ihåg koden eller förstod vilken knapp hon skulle trycka på) kan det ju bli rätt spännande när hon börjar leta efter sina varor. Lite som en skattjakt, fast helt utan karta och nästan utan mål.
Men vad som verkligen grämer mig är att jag inte såg tanten tidigare. Okej, då hade jag kunnat undvika att ställa mig i samma kö som henne (fast det hade jag nog gjort ändå, för att inte missa nåt) men framför allt så hade jag fått se hennes blick när hon gick ut på sitt lilla äventyr. Hon måste ha njutit hela tiden av att trippa iväg och lägga en vara efter en annan på utvalda ställen i affären. Och så trippa tillbaka för att hämta fler. Som att titta på en hamster som samlar och går igenom en labyrint samtidigt. Fast i lite större format, om man säger så.
Det hade jag velat se.
/ Micke
Nu är det visst tyst
Kom igen nu Borgström! Det är dags att agera! Mana till bojkott nu! För inte kan vi väl skicka ett svenskt landslag till ett näste för sexhandel? Då måste väl JämO protestera?
Vad? Går mästerskapet i Sverige? Är det friidrott?
Jaha. Då var det inget.
Då kallas det ju folkfest i stället.
Till skillnad från fotbolls-VM, som inte är världens största idrottsevenemang, utan bara ett guldläge för hundratusentals män att köpa sex.
I Sverige är det ju däremot olagligt att köpa sex, så då är det ju lugnt.
/ Micke
Vad? Går mästerskapet i Sverige? Är det friidrott?
Jaha. Då var det inget.
Då kallas det ju folkfest i stället.
Till skillnad från fotbolls-VM, som inte är världens största idrottsevenemang, utan bara ett guldläge för hundratusentals män att köpa sex.
I Sverige är det ju däremot olagligt att köpa sex, så då är det ju lugnt.
/ Micke
Hur skulle jag göra?
Årets sommarpratare har presenterats. Inte för att jag faktiskt kommer att lyssna på nån av dem (ärligt talat var det rätt många som jag inte kände igen), men det är ändå lite kul att se att Persbrandt och Niklas Wikegård får en och en halv timme på sig att säga vad de vill. Och Lena Nyman. Håller hennes röst så länge?
Men eftersom jag är ganska egofixerad, kan jag inte låta bli att tänka på vad jag skulle göra om jag fick hålla i ett Sommarprogram.
En och en halv timme. Det är skapligt lång tid. Okej, man får väl slänga in ett tiotal låtar under den tiden också (jag vet en som skulle få stora problem att välja låtar). Men då är det ändå ungefär en timme kvar att sitta och snacka. Okej, jag har väl inga problem med att prata, men det ska ju helst vara skapligt intressant och underhållande också. Och man sitter solo. Ingen annan att skylla på.
Lite aktuellt, lite fotboll, lite högst egna erfarenheter och iakttagelser. Ungefär som på bloggen. Men jag skulle kanske klara 30 minuter, och bara där skulle jag behöva freestajla en del. Lika mycket kvar, alltså. Det skulle vara spännande att ta reda på vad jag skulle säga då.
Men det kan ju finnas en anledning till att Persbrandt ska snacka och inte jag. Jag får sikta på nästa år i stället, så har jag en stund på mig att förbereda mig.
Här är hela listan. Kolla hur många ni känner igen. Min siffra: 28 av 56.
/ Micke
Men eftersom jag är ganska egofixerad, kan jag inte låta bli att tänka på vad jag skulle göra om jag fick hålla i ett Sommarprogram.
En och en halv timme. Det är skapligt lång tid. Okej, man får väl slänga in ett tiotal låtar under den tiden också (jag vet en som skulle få stora problem att välja låtar). Men då är det ändå ungefär en timme kvar att sitta och snacka. Okej, jag har väl inga problem med att prata, men det ska ju helst vara skapligt intressant och underhållande också. Och man sitter solo. Ingen annan att skylla på.
Lite aktuellt, lite fotboll, lite högst egna erfarenheter och iakttagelser. Ungefär som på bloggen. Men jag skulle kanske klara 30 minuter, och bara där skulle jag behöva freestajla en del. Lika mycket kvar, alltså. Det skulle vara spännande att ta reda på vad jag skulle säga då.
Men det kan ju finnas en anledning till att Persbrandt ska snacka och inte jag. Jag får sikta på nästa år i stället, så har jag en stund på mig att förbereda mig.
Här är hela listan. Kolla hur många ni känner igen. Min siffra: 28 av 56.
/ Micke
Vakna nu
Fan, det händer ju grejer. Och jag skriver inget om det. Måste skärpa till mig lite. Dröj en stund bara, så kommer jag tillbaka med kommentarer om sexhandel, radio och kanske lite fotboll.
/ Micke
/ Micke
Usch!
Det kan tyckas som att jag för en kampanj mot tomas ledin. Så är det inte. tomas ledin är väldigt talangfull.
Han är plågsam på så många plan att det måste anses skickligt. Jag fick ett tips om att jag var tvungen att titta in på hans hemsida för att se en uppseendeväckande kritisk intervju med honom. (Okej, det där var ironi. Intervjuer på artisters hemsidor är sällan särskilt kritiska).
Jag blir nästan tvungen att länka dit för att ni ska förstå hela sammanhanget. Om ni vägrar klicka, får ni läsa lite här.
"Hur fick du idéen?
– Tanken var att göra en rockbaserad låt som kan fungera som en kampsång under sommarens VM. Något som inspirerar både spelarna och fotbollsfansen. Den här typen av uppdrag handlar om...som jag ser det..att just göra något som eldar på och inspirerar. Inget läge för en smäktande ballad.....Det har varit ett
roligt och hedersamt uppdrag som jag är mycket nöjd med."
Jag tycker att det är äckligt att han är nöjd.
"Att sampla tidigare inspelade sånger är väl ett arbetssätt som förhållandevis ofta används i poplärmusiken nu förtiden?
– Precis...det kommer från USA, tror jag...jag har aldrig testat det tidigare...och jag har inte hört talas om någon som gjort det på sitt eget material. Så greppet känns nytt och det var roligt att ta några takter från 1981 och placerar dom i en ny miljö på 2000- talet..."
Quote Kött: "Kan han inte bara erkänna att han glömde skriva en låt?! Säga som det är? Jag var bakfull och det närmade sig deadline, så jag slängde in låten i ett nytt program som jag hittade på datorn."
Jag har rätt liten respekt för tomas ledin, om jag säger så.
/ Micke
Han är plågsam på så många plan att det måste anses skickligt. Jag fick ett tips om att jag var tvungen att titta in på hans hemsida för att se en uppseendeväckande kritisk intervju med honom. (Okej, det där var ironi. Intervjuer på artisters hemsidor är sällan särskilt kritiska).
Jag blir nästan tvungen att länka dit för att ni ska förstå hela sammanhanget. Om ni vägrar klicka, får ni läsa lite här.
"Hur fick du idéen?
– Tanken var att göra en rockbaserad låt som kan fungera som en kampsång under sommarens VM. Något som inspirerar både spelarna och fotbollsfansen. Den här typen av uppdrag handlar om...som jag ser det..att just göra något som eldar på och inspirerar. Inget läge för en smäktande ballad.....Det har varit ett
roligt och hedersamt uppdrag som jag är mycket nöjd med."
Jag tycker att det är äckligt att han är nöjd.
"Att sampla tidigare inspelade sånger är väl ett arbetssätt som förhållandevis ofta används i poplärmusiken nu förtiden?
– Precis...det kommer från USA, tror jag...jag har aldrig testat det tidigare...och jag har inte hört talas om någon som gjort det på sitt eget material. Så greppet känns nytt och det var roligt att ta några takter från 1981 och placerar dom i en ny miljö på 2000- talet..."
Quote Kött: "Kan han inte bara erkänna att han glömde skriva en låt?! Säga som det är? Jag var bakfull och det närmade sig deadline, så jag slängde in låten i ett nytt program som jag hittade på datorn."
Jag har rätt liten respekt för tomas ledin, om jag säger så.
/ Micke
Och vinnaren
Jaha, då var det till syvende och sidst dags att kora vinnaren i den ärofyllda Hurraovision Song Contest. Det har var ett hårt jobb att gå igenom rösterna, inte minst för att kommentarsfunktionen kollapsade under de mest intensiva dygnen. Känner du att du haft svårt att komma fram och att detta eventuellt har påverkat resultatet tar du kontakt med kundtjänst på [email protected]
Men som många av er redan gissat var det förhandstippade favoriten Arabens Anus som plockade hem segern med schlagern "Du och jag". Tätt följd av Bosstonn med "Taking my money but it aint fun no more".
Vi hoppas givetvis på att kunna återkomma med segerintervjun under veckan.
/Jocke
Men som många av er redan gissat var det förhandstippade favoriten Arabens Anus som plockade hem segern med schlagern "Du och jag". Tätt följd av Bosstonn med "Taking my money but it aint fun no more".
Vi hoppas givetvis på att kunna återkomma med segerintervjun under veckan.
/Jocke
Tidigtpåmorgonenblogg
Man kommer hem och sätter på tv:n och det är A-team på femman. Då vet man att det inte direkt är prime time. Man undrar dessutom vem förutom man själv som kollar och listar relativt kvickt ut att det är ungefär samma folk som en själv, de som kommer hem klockan fem på morgonen. Då passar A-team ganska fint.
När man dessutom knappt kan stava till "hem" vet man att det varit en helkväll.
Helkväll? Hur gammal är jag egentligen?
/ Micke
När man dessutom knappt kan stava till "hem" vet man att det varit en helkväll.
Helkväll? Hur gammal är jag egentligen?
/ Micke
Byt nu
Lite besviken.
Det går trögt med nästa steg i byteshandeln. Hittills har jag bara fått in ett förslag på byteshandel. Maja kan tänka sig att ge mig en rulle gaffatejp och två trumpinnar för bild 10, eller sin danska sambo för bild 5. Sambon ska tydligen kunna spela trummor och prata både svenska och danska. Men av någon anledning lockar det mig inte riktigt. Så jag vill ha in fler förslag. Ge mig nåt roligt i utbyte mot ett av de här korten. De är ganska fina, om jag får säga det själv. Och det får jag.
Kommentera här eller mejla till: [email protected]
Lite mer än ett par trumpinnar borde jag väl kunna få?
/ Micke
Det går trögt med nästa steg i byteshandeln. Hittills har jag bara fått in ett förslag på byteshandel. Maja kan tänka sig att ge mig en rulle gaffatejp och två trumpinnar för bild 10, eller sin danska sambo för bild 5. Sambon ska tydligen kunna spela trummor och prata både svenska och danska. Men av någon anledning lockar det mig inte riktigt. Så jag vill ha in fler förslag. Ge mig nåt roligt i utbyte mot ett av de här korten. De är ganska fina, om jag får säga det själv. Och det får jag.
Kommentera här eller mejla till: [email protected]
Lite mer än ett par trumpinnar borde jag väl kunna få?
/ Micke
Ge mig mer!
Okej, så här: Det kommer att bli en tredje säsong av Lost. Bara så att alla är medvetna om det.
TV4 har valt att inte sända de tre sista avsnitten av säsong två förrän i höst. Det är ett svårbegripligt beslut. Så jag såg till att få tag i de sista avsnitten på annat vis.
Nu har jag sett dem. Och allt jag har att säga är "Vafaan! Ge mig mer!"
Nån jävel har knarkat ihop en jäkligt märklig story, och måste förmodligen knarka bra mycket mer för att skriva klart. Här är ändå några direktiv:
Ta tag i de där lösa trådarna och knyt ihop dem istället för att ge mig fler. Det här är på väg att spåra ur fullständigt. Jag vill inte ha såna jävla cliffhangers. Berätta för mig vad det är för jävla ö de fastnat på istället. Blanda inte in fler figurer, det räcker väldigt bra med de som finns nu. Och skriv fort, jag vill helst se nästa avsnitt inom en vecka.
/ Micke
TV4 har valt att inte sända de tre sista avsnitten av säsong två förrän i höst. Det är ett svårbegripligt beslut. Så jag såg till att få tag i de sista avsnitten på annat vis.
Nu har jag sett dem. Och allt jag har att säga är "Vafaan! Ge mig mer!"
Nån jävel har knarkat ihop en jäkligt märklig story, och måste förmodligen knarka bra mycket mer för att skriva klart. Här är ändå några direktiv:
Ta tag i de där lösa trådarna och knyt ihop dem istället för att ge mig fler. Det här är på väg att spåra ur fullständigt. Jag vill inte ha såna jävla cliffhangers. Berätta för mig vad det är för jävla ö de fastnat på istället. Blanda inte in fler figurer, det räcker väldigt bra med de som finns nu. Och skriv fort, jag vill helst se nästa avsnitt inom en vecka.
/ Micke
Hurra i täten som vanligt
Inte för att det förvånar mig. Men det är fler än jag som har synpunkter på säkerhetsgalna pressvisningar.
Det som trogna läsare kunde läsa på Hurra redan förra veckan allså.
/Jocke
Det som trogna läsare kunde läsa på Hurra redan förra veckan allså.
/Jocke
Skärp till er nu
Okej, såhär: Jag bor i Nacksta. Det händer en del i där. Polisen och brandkåren rycker inte ut hit, de tar sina dagliga turer hit. Stora farliga hundar hetsas av små wannabe-farliga kickerkids till att äta upp en utslängd soffa. När hundar käkar soffa, skäller de rätt mycket mellan tuggorna. Emellanåt ser man en röd fladdrande prick på sin vardagsrumsvägg. Ibland vaknar man till Bryan Adams "Heaven" och ibland får ungen som bor på våningen ovanför ett dampanfall som gör att han blir tvungen att springa fram och tillbaka runt hela lägenheten.
Allt det där kan jag ta.
Men: jag bor i en lägenhet. Fyra lägenheter på varje våning. Det är sex våningar i den här ingången. Tre ingångar i huset. Snabbt överslag ger 150 pers som bor i den här kåken. Så jag undrar och irriterar mig över de jäkla hjonen som kommer hit och tutar för att de vill att deras kompis ska komma ut. I dag var de inte så många, jag hörde bara att det tutades vid tre tillfällen. Men vafan. Hur fan vet man vem de där jävla stolpskotten tutar på? Så står de där och tutar i fem minuter. Det hade gått fortare om de där jäkla kryckmongona hade klivit ur sin skrotbil och gått upp till polarens lägenhet för att säga till honom face-to-face.
Jävla mössfoder.
/ Micke
Allt det där kan jag ta.
Men: jag bor i en lägenhet. Fyra lägenheter på varje våning. Det är sex våningar i den här ingången. Tre ingångar i huset. Snabbt överslag ger 150 pers som bor i den här kåken. Så jag undrar och irriterar mig över de jäkla hjonen som kommer hit och tutar för att de vill att deras kompis ska komma ut. I dag var de inte så många, jag hörde bara att det tutades vid tre tillfällen. Men vafan. Hur fan vet man vem de där jävla stolpskotten tutar på? Så står de där och tutar i fem minuter. Det hade gått fortare om de där jäkla kryckmongona hade klivit ur sin skrotbil och gått upp till polarens lägenhet för att säga till honom face-to-face.
Jävla mössfoder.
/ Micke
Oj oj.
Okej, så här: Final av Big Brother. Alla gamla deltagare (utom Gabriela som är ganska tjurig) var förstås på plats under den direktsända finalen. Bland annat Manne. Manne är inte så lång. Han är vad som förr kallades dvärg, och numera kallas för kortväxt.
Hannah Rosander skulle självklart prata med honom, och hade säkerligen fått någon sorts direktiv om vad hon skulle säga. Om ni kommer ihåg SMASH och Felix Herngrens "Han sa snopp i tv", så fattar ni. Eller Austin Powers och "Moooooould". Jag gissar på att någon hade sagt att hon inte skulle nämna hans längd. Det kan vara så att hon hade slagit vad med någon kompis också, men det tror jag inte. Detta är vad hon sa till honom:
– Du var ju inne i huset ganska kort.
Oj då.
/ Micke
Hannah Rosander skulle självklart prata med honom, och hade säkerligen fått någon sorts direktiv om vad hon skulle säga. Om ni kommer ihåg SMASH och Felix Herngrens "Han sa snopp i tv", så fattar ni. Eller Austin Powers och "Moooooould". Jag gissar på att någon hade sagt att hon inte skulle nämna hans längd. Det kan vara så att hon hade slagit vad med någon kompis också, men det tror jag inte. Detta är vad hon sa till honom:
– Du var ju inne i huset ganska kort.
Oj då.
/ Micke
Lorrrrrdi, MC och finska ligg
I går vann Lordi Eurovison Song Contest.
Lordi. Vann. Eurovison. Song. Contest.
Jag tycker givetvis det är fantastiskt. Det tyckte jag redan i mars.
Framför allt är det ju otroligt kul att ha rätt och nu är jag i stort sett miljonär efter att ha satsat mina sista slantar, eller om det var Fridas sista slantar, på monstren.
Sjukt lättförtjänta pengar.
Med det var ju fler än jag som blev glada.
Här är en exakt återgiven konversation mellan mig och MC. Som för alla som inte vet det ligger med en finska på regelbunden basis.
Har inte hört något från MC sedan detta nattliga samtal.
MC says: (12:06:49 AM)
– nU ÄR DET SUP PÅ G!
Hurrajocke says: (12:07:00 AM)
– LOOOORRRRDI!
MC says: (12:07:03 AM)
– Caps....
MC says: (12:07:10 AM)
– Ja så klar!
MC says: (12:07:11 AM)
– t
MC says: (12:07:12 AM)
– !
Hurrajocke says: (12:07:20 AM)
– Bästa vinst jag vet.
Hurrajocke says: (12:07:24 AM)
– Röstade tre gånger.
MC says: (12:07:49 AM)
– haha schysst!
MC says: (12:08:03 AM)
– Bra. jag äår ful som faem! ja,.
MC says: (12:08:06 AM)
– oj
MC says: (12:08:12 AM)
– full
Hurrajocke says: (12:08:18 AM)
– Haha ...
MC says: (12:08:18 AM)
– aff
MC says: (12:08:22 AM)
– fast ful og
MC says: (12:08:29 AM)
– ojojoj
Hurrajocke says: (12:08:33 AM)
– oj oj oj
MC says: (12:08:40 AM)
– vilken ferre
Hurrajocke says: (12:08:46 AM)
– Du får gratulera din fru till vinsten.
MC says: (12:09:08 AM)
– alla äri moinm lgh o tyker att jag är fullats!
Hurrajocke says: (12:09:29 AM)
– Det verkar ju stämma faktiskt.
MC says: (12:09:45 AM)
– hhaha tack
MC says: (12:09:49 AM)
– ojojoj
MC says: (12:09:59 AM)
– tar en öl och mpr bra ja
MC says: (12:10:10 AM)
– hej hej! Nu drar jGF
MC says: (12:10:15 AM)
– tror nja giaf.
Hurrajocke says: (12:10:26 AM)
– Vilken show du kör.
Behöver bara sitta här och titta på skärmen och njuta.
MC says: (12:10:42 AM)
– haha fullast o världen! ja!
Hurrajocke says: (12:10:50 AM)
– hörs då!
MC says: (12:11:01 AM)
– yes, baby! LKövew ytou1⁄2!
Hurrajocke says: (12:11:06 AM)
– samma!
MC says: (12:11:06 AM)
– löve ou!
MC says: (12:11:10 AM)
– ppp
Hurrajocke says: (12:11:13 AM)
– ppp
/Jocke
Lordi. Vann. Eurovison. Song. Contest.
Jag tycker givetvis det är fantastiskt. Det tyckte jag redan i mars.
Framför allt är det ju otroligt kul att ha rätt och nu är jag i stort sett miljonär efter att ha satsat mina sista slantar, eller om det var Fridas sista slantar, på monstren.
Sjukt lättförtjänta pengar.
Med det var ju fler än jag som blev glada.
Här är en exakt återgiven konversation mellan mig och MC. Som för alla som inte vet det ligger med en finska på regelbunden basis.
Har inte hört något från MC sedan detta nattliga samtal.
MC says: (12:06:49 AM)
– nU ÄR DET SUP PÅ G!
Hurrajocke says: (12:07:00 AM)
– LOOOORRRRDI!
MC says: (12:07:03 AM)
– Caps....
MC says: (12:07:10 AM)
– Ja så klar!
MC says: (12:07:11 AM)
– t
MC says: (12:07:12 AM)
– !
Hurrajocke says: (12:07:20 AM)
– Bästa vinst jag vet.
Hurrajocke says: (12:07:24 AM)
– Röstade tre gånger.
MC says: (12:07:49 AM)
– haha schysst!
MC says: (12:08:03 AM)
– Bra. jag äår ful som faem! ja,.
MC says: (12:08:06 AM)
– oj
MC says: (12:08:12 AM)
– full
Hurrajocke says: (12:08:18 AM)
– Haha ...
MC says: (12:08:18 AM)
– aff
MC says: (12:08:22 AM)
– fast ful og
MC says: (12:08:29 AM)
– ojojoj
Hurrajocke says: (12:08:33 AM)
– oj oj oj
MC says: (12:08:40 AM)
– vilken ferre
Hurrajocke says: (12:08:46 AM)
– Du får gratulera din fru till vinsten.
MC says: (12:09:08 AM)
– alla äri moinm lgh o tyker att jag är fullats!
Hurrajocke says: (12:09:29 AM)
– Det verkar ju stämma faktiskt.
MC says: (12:09:45 AM)
– hhaha tack
MC says: (12:09:49 AM)
– ojojoj
MC says: (12:09:59 AM)
– tar en öl och mpr bra ja
MC says: (12:10:10 AM)
– hej hej! Nu drar jGF
MC says: (12:10:15 AM)
– tror nja giaf.
Hurrajocke says: (12:10:26 AM)
– Vilken show du kör.
Behöver bara sitta här och titta på skärmen och njuta.
MC says: (12:10:42 AM)
– haha fullast o världen! ja!
Hurrajocke says: (12:10:50 AM)
– hörs då!
MC says: (12:11:01 AM)
– yes, baby! LKövew ytou1⁄2!
Hurrajocke says: (12:11:06 AM)
– samma!
MC says: (12:11:06 AM)
– löve ou!
MC says: (12:11:10 AM)
– ppp
Hurrajocke says: (12:11:13 AM)
– ppp
/Jocke
Och nu blir det reklamfilm
Kortmeddelande mottaget
För en minut anlände ett kortmeddelande till min lokala N70:
”Melodi nr 16 har fått din röst. Tack!”
För all del. Men det är jag som ska tacka.
Loorrrrrrdi!
/Jocke
”Melodi nr 16 har fått din röst. Tack!”
För all del. Men det är jag som ska tacka.
Loorrrrrrdi!
/Jocke
Jag kommer ändå vinna
Jag är knappast först med det här, men ändå.
Jag fick ett mejl. Det stod: "din kompis har tävlat i den här tävlingen. Yada yada yada, tävla du också. " Så jag klickade på länken och kollade tävlingen. Coolt, tänkte jag. Den där prylen behöver jag inte. Så jag tävlade. När jag var klar och hade skickat iväg det vinnande bidraget, kom det ett mejl till.
"Tack för att du tävlat, yada yada yada, nu kan du öka dina chanser genom att tipsa dina vänner om tävlingen."
Lugn nu. Om man är med i en tävling där den svåraste frågan är "Vem vann melodifestivalen 2006?", borde inte det logiska tillvägagångssättet för att öka sina vinstchanser vara att smyga som fan och inte berätta att tävlingen över huvud taget existerar? Ju fler som vet, desto fler som kan sno priset av mig, eller hur?
Men jag gillar konkurrens. Så jag tipsade mina vänner. Inte för att det spelar så stor roll, jag kommer ändå att vinna. Det blir ju bara fler att vinna över.
/ Micke
Jag fick ett mejl. Det stod: "din kompis har tävlat i den här tävlingen. Yada yada yada, tävla du också. " Så jag klickade på länken och kollade tävlingen. Coolt, tänkte jag. Den där prylen behöver jag inte. Så jag tävlade. När jag var klar och hade skickat iväg det vinnande bidraget, kom det ett mejl till.
"Tack för att du tävlat, yada yada yada, nu kan du öka dina chanser genom att tipsa dina vänner om tävlingen."
Lugn nu. Om man är med i en tävling där den svåraste frågan är "Vem vann melodifestivalen 2006?", borde inte det logiska tillvägagångssättet för att öka sina vinstchanser vara att smyga som fan och inte berätta att tävlingen över huvud taget existerar? Ju fler som vet, desto fler som kan sno priset av mig, eller hur?
Men jag gillar konkurrens. Så jag tipsade mina vänner. Inte för att det spelar så stor roll, jag kommer ändå att vinna. Det blir ju bara fler att vinna över.
/ Micke
Ergonomiska framsteg
Jag vill inte att ni ska riskera att missa den här artikeln. Det är bland det roligaste jag läst i år. Och på Hurrabloggen vill vi ju gärna dela med oss av det roliga. Om det är nån som undrar såg jag rubriken när jag surfade på Aftonbladets sida. Och lyx är som bekant något viktigt för mig.
Klippt från www.n24.se
"smaken är som baken, man får prova och se om man gillar den"...?
Och sen nämner han kondomer och frukostflingor i samma mening. Hm. Han jobbar ju på RFSU, så han kanske har lite hemliga knep. Eller bättre fantasi än jag. Eller sämre.
/ Micke
Klippt från www.n24.se
"smaken är som baken, man får prova och se om man gillar den"...?
Och sen nämner han kondomer och frukostflingor i samma mening. Hm. Han jobbar ju på RFSU, så han kanske har lite hemliga knep. Eller bättre fantasi än jag. Eller sämre.
/ Micke
Välkommen in
Långsamt rör sig kön framåt. En efter en granskas.
Noggrant.
Rigoröst.
Snart är jag framme vid första depån. Min behörighet ska prövas.
Jag uppger mitt namn och den barska kvinnan söker omedelbart i sitt register för att bekräfta min identitet. Att jag över huvud taget har på platsen att göra.
Det har jag. Fem minuter senare väntar nästa prövning. Nervöst visar jag min Nokia N70, det redskap jag normalt använder för att ringa mobila telefonsamtal.
Säkerhetsvakten vet bättre. Framför sig ser han en bärbar filminspelningsstudio. En apparat som med långa knivskarpa frekvenser kan skildra omgivningen, mer eller mindre i DVD-kvalité. Används av de flesta regissörer i branschen.
Vakten är redan kraftigt missnöjd. Försiktigt tar jag upp Nanon ur jeansfickan, flackar med blicken och mumlar knappt hörbart till säkerhetspersonalen:
– Får jag behålla den här?
Reaktionen kommer blixtsnabbt.
– Nej. Den tar jag hand om.
– Men, försöker jag. Det går inte ens att spela in på den?
– Den tar jag hand om.
Eftertrycket går inte att ta miste på. Det här är allvar. Vakten rycker ägodelarna ur händerna på mig och för dem ljudlöst ner i en desinficerad, knappt ljusgenomtränglig Nasapåse. Han förseglar det beslagtagna materialet. Numrerad med en hemlig kod placeras sedan påsen i en kraftig blå låda av pansarplast.
Nu väntar bara själva slutfasen. Muddringen. Jag sträcker upp armarna i luften och försäkrar dyrt och heligt att jag inte har mer elektronik med mig.
Hon tror mig. Med en vänlig handrörelse signalerar vakten att det bara är att kliva på:
– Välkommen.
Ja, efter det var det bara att gå in på biografen. Lätt som en plätt.
Låt vara att säkerheten bara var marginellt sämre än den på USA:s flygplatser den 12 september 2001. Men in kom jag. Och efter det var det ju bara att njuta av pressvisningen av Da Vinci-koden. Inga problem alls. Nån vakt gick fram och tillbaka och spejade längs sidogångarna var trettionde minut.
Men det var också allt.
Och det förstår man ju. Hade jag inte fråntagits min livsfarliga utrustning hade jag givetvis suttit 20 meter bak i den mörka salongen och filmat två och en halv timme med min kilobit-mobilkamera. Omedelbart vid hemkomst hade jag sedan lagt upp min gryniga, suddiga och distade upptagning av filmen för att mätta det enorma sug som finns efter att se Da Vinci-koden hela två dygn före premiär.
Det förstår ju vem som helst. Att iaktta föreställningen är ju bara sekundärt för oss recensenter. Det viktiga är ju att få ut hemvideon på nätet.
/Jocke
Noggrant.
Rigoröst.
Snart är jag framme vid första depån. Min behörighet ska prövas.
Jag uppger mitt namn och den barska kvinnan söker omedelbart i sitt register för att bekräfta min identitet. Att jag över huvud taget har på platsen att göra.
Det har jag. Fem minuter senare väntar nästa prövning. Nervöst visar jag min Nokia N70, det redskap jag normalt använder för att ringa mobila telefonsamtal.
Säkerhetsvakten vet bättre. Framför sig ser han en bärbar filminspelningsstudio. En apparat som med långa knivskarpa frekvenser kan skildra omgivningen, mer eller mindre i DVD-kvalité. Används av de flesta regissörer i branschen.
Vakten är redan kraftigt missnöjd. Försiktigt tar jag upp Nanon ur jeansfickan, flackar med blicken och mumlar knappt hörbart till säkerhetspersonalen:
– Får jag behålla den här?
Reaktionen kommer blixtsnabbt.
– Nej. Den tar jag hand om.
– Men, försöker jag. Det går inte ens att spela in på den?
– Den tar jag hand om.
Eftertrycket går inte att ta miste på. Det här är allvar. Vakten rycker ägodelarna ur händerna på mig och för dem ljudlöst ner i en desinficerad, knappt ljusgenomtränglig Nasapåse. Han förseglar det beslagtagna materialet. Numrerad med en hemlig kod placeras sedan påsen i en kraftig blå låda av pansarplast.
Nu väntar bara själva slutfasen. Muddringen. Jag sträcker upp armarna i luften och försäkrar dyrt och heligt att jag inte har mer elektronik med mig.
Hon tror mig. Med en vänlig handrörelse signalerar vakten att det bara är att kliva på:
– Välkommen.
Ja, efter det var det bara att gå in på biografen. Lätt som en plätt.
Låt vara att säkerheten bara var marginellt sämre än den på USA:s flygplatser den 12 september 2001. Men in kom jag. Och efter det var det ju bara att njuta av pressvisningen av Da Vinci-koden. Inga problem alls. Nån vakt gick fram och tillbaka och spejade längs sidogångarna var trettionde minut.
Men det var också allt.
Och det förstår man ju. Hade jag inte fråntagits min livsfarliga utrustning hade jag givetvis suttit 20 meter bak i den mörka salongen och filmat två och en halv timme med min kilobit-mobilkamera. Omedelbart vid hemkomst hade jag sedan lagt upp min gryniga, suddiga och distade upptagning av filmen för att mätta det enorma sug som finns efter att se Da Vinci-koden hela två dygn före premiär.
Det förstår ju vem som helst. Att iaktta föreställningen är ju bara sekundärt för oss recensenter. Det viktiga är ju att få ut hemvideon på nätet.
/Jocke
Utmaning
Okej, såhär: Jag har blivit utmanad av suratanten. Det händer rätt ofta att vi blir utmanade här på Hurrabloggen. Därför måste vi välja bort en hel del utmaningar, annars skulle vi inte göra annat. Nu har jag ändå plockat upp en kastad handske.
Favoritplagg i garderoben just nu: Hurra-tröjan
Byter gärna garderob med: Vem som helst med mycket pengar och skaplig smak.
Trivs bäst i: Mysjeans och Hurra-tröjan
Bästa stiltipset: Jag? Ge stiltips? Okej, titta på den här kollektionen. Hurra har ett stort sortiment som höjer både din utstyrsel och ditt självförtroende.
Beskriv min stil: Varje dag är Casual Friday.
Vanligaste färgen på mina kläder: Blå. Fan vad tråkig jag är.
Sommar kommer jag gå klädd i: Trekvartsbyxor och t-shirt. Och skjorta, kanske.
Men absolut inte i: Långklänning. Det passar inte min figur riktigt.
Jag doftar just nu: hurra no. 5
Favoritmodellen just nu: Jag själv.
Byxa eller kjol? Oftast byxa.
Så många skor har jag: Fem-sex par, kanske.
Smink till vardags: Inte så mycket.
Festsminkning: Som fan. Titta här bara.
Sminktips till allmänheten: Var noga med grunden. En jämn grund är det viktigaste. Och ta i. Det ska synas att du är sminkad. Det bästa är om du har någon sminkös som kan göra det största, så du slipper det själv.
Om du fick ett plagg/ en väska/ ett par skor gratis, vad skulle du välja?: Gratis? Ge mig. En snygg kostym, kanske. Armani ska vara bra, sägs det.
Mig själv med tre ord: Rolig, sexig och fotogénique. Och oerhört ödmjuk.
Jag tränar: Med väldigt ojämna mellanrum.
Jag ville bli när jag var liten: Fotbollsproffs. Det vill jag fortfarande, förresten.
Jag utmanar: Ingen mer. Det räcker så.
/ Micke
Favoritplagg i garderoben just nu: Hurra-tröjan
Byter gärna garderob med: Vem som helst med mycket pengar och skaplig smak.
Trivs bäst i: Mysjeans och Hurra-tröjan
Bästa stiltipset: Jag? Ge stiltips? Okej, titta på den här kollektionen. Hurra har ett stort sortiment som höjer både din utstyrsel och ditt självförtroende.
Beskriv min stil: Varje dag är Casual Friday.
Vanligaste färgen på mina kläder: Blå. Fan vad tråkig jag är.
Sommar kommer jag gå klädd i: Trekvartsbyxor och t-shirt. Och skjorta, kanske.
Men absolut inte i: Långklänning. Det passar inte min figur riktigt.
Jag doftar just nu: hurra no. 5
Favoritmodellen just nu: Jag själv.
Byxa eller kjol? Oftast byxa.
Så många skor har jag: Fem-sex par, kanske.
Smink till vardags: Inte så mycket.
Festsminkning: Som fan. Titta här bara.
Sminktips till allmänheten: Var noga med grunden. En jämn grund är det viktigaste. Och ta i. Det ska synas att du är sminkad. Det bästa är om du har någon sminkös som kan göra det största, så du slipper det själv.
Om du fick ett plagg/ en väska/ ett par skor gratis, vad skulle du välja?: Gratis? Ge mig. En snygg kostym, kanske. Armani ska vara bra, sägs det.
Mig själv med tre ord: Rolig, sexig och fotogénique. Och oerhört ödmjuk.
Jag tränar: Med väldigt ojämna mellanrum.
Jag ville bli när jag var liten: Fotbollsproffs. Det vill jag fortfarande, förresten.
Jag utmanar: Ingen mer. Det räcker så.
/ Micke
